Slaizen

              

Idag svider det rejält i knäna, ett litet märke i ansiktet går att skönja. Inte skönt att sova på det onda :( Men snart ska jag ut och åka igen, hur nu detta ska gå. Morfar kommer om 50 min och hämtar mig.
När jag ser de här blåmärkena kommer jag att tänka på en gång för längesen. Det va i juni förra sommaren, Pauline och jag va ute på Sports tror jag. Efterfesten hölls i en miniliten lägenhet, men det gick bra ändå. Både hon och jag hade druckit en hel del, de där cidrarna på Sports är inte att leka med. Kanske berodde det lite på att vi nästan svept en Bacardi Melon själva, jag vet inte?
Iallafall, efterfesten va trevlig...tänker inte näma vad vi gjorde där ;P Vägen hem iallafall var en utav de roligaste jag varit med om. Vi cyklade hem framåt fem-halv 6 va nog klockan, lite packade sådär. Vi skulle ända till Räppe, lång väg kan jag säga och kissnödiga va vi med. Efter ett stopp längs med vägen cyklade vi igen, det va bara det att nu helt plötsligt va det nån idiot som placerat en lyktstolpe mitt på en parkering som jag tyckte stod liiiite i vägen. Boom! sa det, sen låg jag där med cykeln över mig i en hög. Oj, vad vi skrattade xD Skrattade hela vägen hem det va verkligen skitkul, nu i efterhand undrar man ju hur man träffar en stolpe sådär? :O Fler sån kvällar vill vi ha P, saknar dem <3
Efter det kan inte hon och jag cykla jämte varann utan att boinka in i varandra, konstigt :S