Schhhhusch!
Tänk er att bo i ett totalt oisolerat hus, nu menar jag bara inte att det är fucking freezing på vintern utan det är helt ljudoisolerat med. Alla hör allt, alla måste vara tysta när någon ska sova. Onormalt tysta, ha det på lägsta volym på tv:n (i bästa fall sitta med hörlurar på). Ingen musik på efter halv tio, inga onödiga steg i trappan eller på de mest knarriga golvbrädor. Gå inte på toaletten i onödan, viska annars skjuter någon dig med vassa ord.
Så är det typ hemma hos mig. En superkänslig pappa för ljud, som själv avger mest ljud. Tänk er också att mitt rum inte har vägg ända upp till taket utan her ett hål på två meter upp till nocken. Har nyss fått dörr på rummet. En vägg som består utav spånskvior (ingen isolering).
Detta börjar gå mig på nervena, ska bli ett sant nöje att flytta här ifrån, är det konstigt att jag försöker hålla mig borta från dårhuset? Det enda som är kul är typ när Marty och jag har ett slags mental breakdown i köket med musiken på högsta vrålandes med i texterna och dansar som robotar med pastan puttrandes på spisen. Love it!
Det är nog henne jag kommer sakna mest när jag åker, jag vill inte lämna kvar stackaren här :/
Kommentarer
Postat av: schteffa
awww lisa jag tycker synd om dig!! men håll ut allt kommer snart! :D
Postat av: Martina
Ja du borde tycka synd om mig, för jag vet inte om jag kommer levan när du kommer hem igen hehe XD
Äsch fast jag klarar mig alltid, men kommer sakna dig otroligt mkt <3
Trackback
