Slaizen

Tjejvättern: cykla 90 km på fortast möjliga tid

Vansbrosimmet: simma 1 km i en asful våtdräkt i typ 15 gradigt vatten motströms

Lidingöloppet: springa 10 km det fortaste du kan uppför aborrbacken! Även kallad "the hill of death"

Vasaloppet: skida runt de 30 förädiska km på vingliga längdskidor


Ja detta är vad jag har hållt på med det senaste året, nu äntligen är jag klar :D En befrielse känns det verkligen som, även om jag tycker det är extremt roligt att träna har det varit svårt att få träning, jobb, skola och nöjen att gå ihop. Man har alltid haft det här träna, träna, träna i bakhuvudet. Bättre blir det ju inte när man har en pappa som är träningsnarkoman :O

Sista nu då va ju vasaloppet. Det värsta jag varit med om, efter nästan en mil i spåret började jag känna smärta i höger ljumske som satt i resterande två mil :( Sen kröp det ned i knäna och nu gör det superont i ljumsken. Kan knappt gå och måste hjälpa till med armarna för att lyfta benet :S Ojdå, kanske inte tränade just den rörelsen tillräckligt. Ganska kul va det ju ändå att åka, trillade inte en enda gång. Kanske beror på att mina fucking skidor inte hade nått glid alls jämfört med de andras, så jag stakade mig igen om allt tills armarna trillade av! En som trillade va där emot min kära kusin som åkte bakom mig, rätt in i Aftonbladets hejaklack brakade hon. Hörde i högtalarn att någon trillade och tänkte det att om det ska vara någon så är det hon. Hon lyckas alltid lätta upp stämmningen med att göra bort sig xD
3 h och 58 minuter tog det för oss, inte jättenöjd med tiden men det va ändå första gången får jag trösta mig med.

   

"What a horrortrip!" Det va vad min faster kallade helgens resa. Under tiden som gått har vi nästan krockat med en älg och blivit anfallna av älgaloppor. Blivit skrikna på av fyllon, sett en människa dö i spåret tror vi (de körde sånna där elchocker på henne) och kört hem i snöstorm. Resan som egentligen tar ca 4,5 h tog i går kväll närmare 7 timmar för det va absolut snökaos på vägarna. Inte nog med att vi då va hemma kl 01.00 missade vi melodifestivalen och va tvungna att lyssna på Sven Wolters radioshow som va det enda att få in på frekvensen. Dessutom hade jag och Pauline sån smärta i våra lemmar att vi inte kunde sova :'( Men Stines (faster) lättade upp stämmningen med att sjunga en låt om en Ångmaskin baklänges. Det va vad hon gjorde på idrottslektionerna på högstadiet. Så hon va inte så duktig som man tror :O Kul va det iaf :P Tyvärr har hon nog en utav Sveriges sämsta sångröster, endast hundar kan höra de riktigt höga tonerna.

Men nu är jag hemma med ytterligare en medalj runt halsen. Under klassikern tycker jag helt klart att cyklingen varit roligast sen springningen. Tråkigast är simningen, helt genomtråkigt är det. Ändå rekomenderar jag er att testa antingen ett moment eller alla, det är väldigt kul och allt adrenalin man känner av gemenskapen är underbar! Man får extrakrafter man inte trodde fanns :D Nu ska jag vila, förhoppningsvis går det inte att väcka mig imon så jag slipper skolan :P God na